Trots många års vetenskapliga undersökningar på Gotland och en omfattande verksamhet vad gäller så kallade exploateringsundersökningar, finns ännu många och stora luckor i kunskapen om den äldre gotländska historien, samtidigt som hoten mot kulturarvet växer.

En allt besvärligare situation vad gäller bortodling och sönderplöjning av fornlämningar kräver en klart motiverad strategi för att klara av den nedbrytning som i dagsläget sker av fornlämningar i odlingslandskapet. Inte minst förefaller detta angeläget mot bakgrund av de årligen påträffade silverskatterna från vikingatid, vilka i hög grad kan ses som indikatorer på vikingatida gårdsplatser.

Ytterligare ett skäl för ett samlat strategidokument för den arkeologiska verksamheten har varit att samordna synen på den förhistoriska forskningssituationen på Gotland, där Högskolan på Gotland driver en omfattande forskningsverksamhet riktad mot gotländska förhållanden.

Syftet med handlingsprogrammet, som tagits fram av forskare och lärare på Högskolan på Gotland på uppdrag av länsstyrelsen, har varit att skapa ett samlat dokument för de närmaste årens arkeologiska verksamhet vad gäller behov av insatser, såväl bevarandeinsatser som forskning, avseende Gotlands äldre historia.

Med handlingsprogrammet har en grund lagts för en samsyn och en samordning av insatser för det gotländska kulturarvet i landskapet. Men det är viktigt att påpeka att utan en inbyggd kontinuitet i arbetet kommer processen att avstanna. Handlingsprogrammet är på intet sätt en slutprodukt utan skall ses som början på en kontinuerlig dialog och diskussion. Därför är det av väsentlig betydelse att den dialog som initierats genom framtagandet av handlingsprogrammet fortsätter allt framgent.